hemmyh

Det är helt sjukt vad tiden har gått snabbt, fast det ibland har känts som den har stått stilla. Nu har jag snart läst i 3½ år, och är färdig. Dax att ge sig ut i arbetslivet. Det är både lite skrämmande och roligt. Det är ju dethär jag vill, det är ju därför jag har pluggat. Men är jag verkligen färdig, ska jag kunna allt nu då?? Usch, hemsk tanke, jag kan ju inte alls allt, jag har massor kvar att lära...

Nu har man sökt en massa jobb, iaf de få som finns att söka. Sen går man här hemma och väntar å väntar på att någon ska höra av sig om jobben. När man nästan gett upp hoppet, ja då ringer de! Så var det iaf för mig. I förrgår på morgonen sa jag til D att "nej nu har det gått så många dagar sen sista ansökningsdagen, så nu blir det nog inte något med dehär jobben" Han tyckte då jag skulle ge det lite mer tid och inte va så negativ... mmm visst tänkte jag. På kvällen kl 21 så ringer telefonen. Det är en rektor som undrar om jag kan komma på anställningsintervju för två olika tjänster. Javisst, så kul!!! Så i morgon bär det av till den ena, och på tisdag till den andra. Men oj vad nervös jag är nu. Jag har aldrig varit på någon "riktig" anställningsintervju innan. Bara för något sommarjobb, men det var inte så seriöst. Det extrajobbet jag har nu fick jag genom kontakter, så ingen intervju behövdes där. Men hur gör man nu, hur är man, vad säger man. Inte prata för mycket, inte prata för lite, va frammåt men inte för "på". Jag har iaf försökt att läsa på lite om förskolan och dess pedagogik. Mer vet jag inte vad jag ska göra. Funderar lite på mig själv, vem jag är och vad jag kan. Tycker inte om att prata massa bra om mig själv. Vi svenskar är dåliga på det, eller hur?!

Nä nu ska jag sluta svamla, känner att det blir alldeles för knasigt dethär.
Ha en bra torsdag mina vänner! Kram!